Sitter och äter på en pizza och dricker juice. Har ingen aptit, vet inte varför. Jag är hungrig men aptiten bara försvann.

Mitt humör går upp och ner, känner mig ena sekunden så deprimerad att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Andra så mår jag jättebra och är optimistisk inför allt. Glad och uppåt.

Jobbigt med såna svängningar, för när svängningen neråt väl kommer så blir jag verkligen ledsen.

Erik kommer hem på söndag eller måndag, han fick tydligen tag på någon ombokningsbar biljett och åker med flera andra. Så jag ska åka och möta honom i Väsby, jag kommer sitta vid hans parkering, när han kliver ut ur bilen kommer jag hoppa över bilen och kasta mig över honom och krama honom sååå hårt och aldrig aldrig släppa honom! Han måste ju tappa andan lite iaf :D

Samma sak med katterna, dom är nästan jobbigare att sakna. Jag saknar hur Simba låter när jag tar upp honom, hur han börjar spinna så fort jag petar på honom. Hur Sladden kommer och lägger sig på mina fötter när jag går på toa för att hon vill vara när mig. På nätterna brukar jag sitta i soffan, med Sladden eller Simba i knäet, så dom sitter på rumpan och så tittar dom faktiskt på tv! Mest för att det säkert rör sig, men ändå :) 

Mina söta underbara kissekatter <3

Så på söndag eller måndag, kommer jag få det riktigt jobbigt eftersom Erik varit utan mig i över en vecka. Bara efter en HELG är han helt galen i mig och kan inte hålla fingrarna borta. Nu kommer jag att dö istället.

Som Angelina Jolie säger ju något om knivar i sängen, att shit happens typ.

True true.

Han hade nämnt på sitt jobb om att hans kollega som har en flickvän som är arbetslös, att hon borde vara hemmafru åt honom eftersom hon ändå inte har något annat för sig. Kollegorna hade tydligen tyckt att han var helt galen som tyckte så.

Haha, är det bara jag och Erik som tycker att det är okej eller? Jag är inte feminist. Men jag är inte åt andra hållet heller. Dock tycker jag det är sjuuukt sexigt att tjejen är underlägsen mannen, det är så det ska vara.

Jag älskar att uppvakta Erik och när han sitter och säger "Var är min cola?" och veta att han sitter med ett halvt stånd under byxan. Är inte det sexigt, så vet jag inte vad :)

Åter till tvn och dagdrömma <3 Ååå, ge mig ett jobb!!!

Vill ha hem min älskling, vill att han plingar på min dörr. Sjuk och ensamen.

Nästan så att jag vill lyssna på hans musikval, bara för att jag saknar honom. Han har en väldigt bred musiksmak, vissa saker är, vissa suger apballe. Men det är ju bara gulligt när han höjer volymen till högsta till Miss Li och Ace of Base. Det är det. Sånt som gör att jag gillar honom.

Inte gjort någonting idag alls. Ätit och glott på tv. Imorgon när jag vaknar ska jag handla och diska. Sen känner jag inte för att göra så mycket mer. Om ingen tänker slänga ihop nån drinkkväll eller liknande.

Dj Splash - Flying High, visst, det är någon av gotlänningarnas låt. Men jag älskar den, jag har börjat se den som min och Eriks låt. Den är perfekt för när man är full, han har hämtat mig någonstans, vi är på E4an, kör förbi avfart efter avfart, bil efter bil. Basen är så hög att den sätter sig i bröstet, tar över allt annat ljud. Känslan är så euforisk, jag tror det är lycka jag känner då. Tillfredställelse, allt är så tyst. Min hand i Eriks hand, precis som för 3 år sen i hans vita Ford. Vissa hittar ju sin plats i livet, jag kanske hittat min plats, just nu. Kanske inte som hemmafru resten av mitt liv, men min plats med honom där vi är just nu. Det kanske är det som gör mig lycklig, kanske är mitt ställe helt enkelt. Enkelheten, katterna, lägenheten, våra bråk som alltid handlar om samma sak, hur vi gör saker för varandra, hur vi gillar exakt samma saker i sängen (det är ganska udda saker), hur vi vet hur varandra tänker. Det är så naturligt att vara med honom, allt går så smooth. Som tåg på räls för att vara frank. Han är allt jag vill ha, jag är allt han vill ha. Är det fel att vi inte säger "jag älskar dig" eller att vi inte är ihop? Är det onormalt? Jag vet inte det, det är det förmodligen. Niklas har alltid sagt:

"Ingen av er fattar det, alla andra fattar det, men så störda som ni är, så ska ni vara med varandra. Ni vill båda ha varandra, ni är ihop, ni är bara för dumma för att se det alla andra ser".

Mitt liv kanske är det som alla andra har det, ett jobb, en utbildning eller så. För det är tydligen allt livet handlar om, jobb och utbildning. Har man det, så har man allt. Eller? Jag säger inte att man inte borde ha ett jobb eller utbildning, det har man för att överleva. Men resten då? Vad prioterar man? Livet eller livet? Folk dömer mig säkerligen för att jag inte har ett jobb eller går på komvux, det är jag säker på. Det kanske kommer, jag vet inte ens vad jag vill med mitt liv än, vad jag vill bli. Visst borde jag satsa på komvux ändå. Jag är 20 år gammal, jag har många år framför mig. Jag har det bra, jag överlever och jag kan äta. Jag är lycklig med Erik, även fast jag många gånger blir så förbannad på snubben att jag har lust att skrika. Vem blir inte det med någon dom bor med? Min övertygelse är att man måste vara olycklig (inte att folk ska göra en olycklig, utan sånt som händer i livet som bråk och konflikter, missförstånd) för att kunna vara lycklig. Nog många som delar den tanken.

Erik kanske gör mig besviken, jag kanske står ut med mycket för att vara med honom. Jag är en tålmodig människa, tror jag själv. Men med honom har jag alltid varit tålmodig. Vi har båda gått igenom mycket. Jag har haft några livskriser hittills som format den jag är idag. Utan dom livskriserna skulle jag inte vara den jag är idag. Erik skulle inte vara den han är idag utan sina kriser. Det är som han är nu som jag älskar honom för.

Äsch, nu spårar jag.

Bäst att sova, mer skitsnack och jag kommer börja röka på för att förstå vad jag säger.

Nyår i Skälby, najs. Det hände en hel del på det här nyåret iaf, haha! :D

Intriger och händelser.

Kom dit vid 21.30, började dricka direkt. Mousserande vin och Smirnoff Ice.

Erik ringde inte vid tolvslaget, dock senare. Han vart sur för att jag var sur, men så fort jag slutar vara sur så märkar man att han egentligen inte är sur!

Sockersött.

Han saknar mig verkligen, det känns bra. Nu vill jag bara att han ska komma hem, vi har smsat i någon timme nu om vad vi ska göra när han kommer hem. Haha, någon som kan gissa?

Nu mår jag faktiskt bra, drack en hel del vatten innan vi åkte, och sen en massa te under kvällen för att hjälpa min hals. Nu när jag vakna kunde jag inte prata för allt äckligt slem i halsen. Den kom ut ur munnen som en stor röd klump. Fint, är jag så sjuk?

Vill att pizzerian ska vara öppen så jag kan äta piiizzaaa :( Så hungrig!

Livet är bra, trots äckelkillar som ska ragga på en halv sju på morgonen på nyårsdagen och att Erik är kvar på Gotland :) Han kommer ju hem snart, det gör han. Min prinskorv <3

Nu ska jag försöka få i mig lite mat, glo på Cops (Erik och jag älskar att titta på det!) Och självklart kolla om pizzerian har öppet.